Brita Nystedt som var min faster och hon var fosterbarn hos Erik och Ida Nilsson i Nillas som man sa, Lars Nystedt var min farbror och han var fosterbarn hos sin morfar och mormor Lars och Margareta Löv i Lövs. Jöns Lusth emigrerade till Canada och förolyckades där i samband med trädfällning. Mattias Lusth bodde granne med oss när jag var barn och han var en god berättare, otaliga var de historier och saker som han berättade för mej när jag var barn men tyvärr var man ju inte så intresserad då, vilket jag bittert ångrar nu.
Jag har ju tidigare skrivit i bloggen om att Jerry Williams uppträdde två kvällar i rad i Böle men det får jag revidera. Jag citerar Bo Jönzén ”Lördagen den 5:januari 1963 spelade The Violents med Jerry under dansen. Men under kvällen hade också Jerry en scenshow av hög och bejublad klass. Man bodde på Centralpensionatet, ”Panget” i Rätan, därför att man skulle upprepa dansspelning och scenshow även på Söndagskvällen. Efter ”hemkomsten” på natten så blev rörmokare Erik Fernström så sjuk att man måste köra honom till lasarettet i stan. Droskägare Sven Pettersson ombesörjde den transporten. Erik/Jerry opererades för blindtarmen och The Violents, samt publiken, fick nöja sig med ”bara” dansmusiken i stället”.
I dag får mina pelargonier gå till den sista vilan i komposten. I höstas läste jag någonstans att man skulle låta pelargonierna vila mörkt och svalt över vintern, ok. tänkte jag och bar ner dom i källaren, för där är det mörkt och svalt. Nu för några veckor sedan bar jag upp dom och ställde dom i fönstren och gav dom lite vatten, dom hade inte fått nått vatten när dom stod i källaren, för det skulle dom inte behöva. Det hände ingenting, inte ett liv, efter otaliga upplivningsförsök får jag konstatera att dom har kilat vidare som ”The Norwegian blue” i Monty Python. Så nu skall jag bära ut dom i komposten och läsa er rad för dom.
I början på 1960-talet var Rätansböle det populäraste dansstället i Jämtland och 500 inlösta var ingen ovanlighet. Rekordet var onsdagen den 10 maj 1961 då Cedermarks spelade och Ove Törnqvist uppträdde kl. 23 då skulle det ha varit 1600 inlösta, hur det nu kunde ha gått till.
Ett axplock på orkestrar som spelat i Böle: Höglins, Stefan Dahléns, Gösta Burmans, Sölve Strands, Bröderna Lindqvist med gubben, Allan Anderssons, Karl-Erik Sandbergs, Erik Franks, Jularbo juniors, Litlle Gerhard and his rocking G-men, Eriks Östs, Ivan Thelmés, Sven Ingvars, The Violens, Hans-Erik Nääs, The Spotnicks, Sten & Stanleys, Trio me Bumba, Öivinds kvintett, Moonlighters, The Streeplers, The Sha nes, Ola Hermanssons och Cool Candys har alla spelat upp till dans i Böle genom åren.
Gästartister har bland annat varit: Gösta ”Snoddas” Nordgren, Harry Brandelius, Inga-Lill Rossvald, Thory Bernhards, Lars Jerry Burman, Rock-Olga, Britt Damberg, Nils Fläcke, Owe Törnkvist, Lill-Babs, Carlie Tornehave, Göingeflickorna, Ray Adams, Tore Skogman, White Bear, Jay Epae och Jerry Williams.
Litlle Gerhard på Böles scengolv
Den 26 november 1961 uppträdde Jay Epae i Böle, hans egentliga enda hit ”Putti Putti” var vid den här tiden populär i Sverige. Låten tog sig in på Radio Nords Topp 20-lista den 3 maj 1961, och låg kvar där i hela 41 veckor. I Sverige sålde singeln i 50 000 exemplar. Han hade enl. uppgift endast två spelningar i Sverige vid det här besöket, Stockholm och Böle innan han drog vidare till New York.
Jay Epae, född Nicholas Epae född 1943 död 25 juli 1994, var en maorisångare och kompositör från Nya Zeekand.
I bland kunde det vara dans flera kvällar i rad som lördagen den 5:januari 1963 spelade The Violents med Jerry Williams under dansen. Men under kvällen hade också Jerry en scenshow av hög och bejublad klass. Man bodde på Centralpensionatet, ”Panget” i Rätan, därför att man skulle upprepa dansspelning och scenshow även på Söndagskvällen. Efter ”hemkomsten” på natten så blev rörmokare Erik Fernström så sjuk att man måste köra honom till lasarettet i stan. Droskägare Sven Pettersson ombesörjde den transporten. Erik/Jerry opererades för blindtarmen och The Violents, samt publiken, fick nöja sig med ”bara” dansmusiken i stället på söndagen.
Eller när Sven Ingvars spelade lördagen den 1 och söndagen den 2 december 1962.
Varje morgon som jag har möjlighet till det brukar jag börja dagen med en redig promenad, så även o dag. Nu på vintern så blir det för det mesta att jag går efter skoter-leden kring byn och då blir det ner till Högarvägen och sedan skoterleden mot Rätan. I morse var det några grader kall och solsken, lite nysnö hade det kommit på skaren som hade frusit till sedan i går. Det första som jag träffade på när jag kom ut på skoterleden var en liten renflock som var på myren vid Börstjärna, det hade frusit på så pass att skaren bar dom fullt ut.
Renar vid Börstjärna
När jag kom upp till hygget ovanför där skoterspåret till Börsfloen viker av från skoterleden så dök det upp ett spår från ett lodjur som hade kommit in på leden, sedan hade det gått på leden närmare två kilometer fram till Nils-stenen där det hade vikit av leden. Det gick lätt att se spåren i nysnön som hade kommit i natt och det syntes hur det hade gått uppefter träden intill leden och markerat så troligtvis så var det en hanne och spårstämplarna var riktigt stora ca 10 – 12 cm. Jag fortsatte leden fram till Sven-Hindriks och sedan tog jag landsvägen tillbaka till Böle och i kurvan efter Gripvallen så hade lodjuret passerat landsvägen och gått norrut mot Rätanssjön.
Lodjurspåret
Rävspår
Och som avslutning får det bil några utsiktsbilder och en ekorre från morgonens promenad.
Min farfars far Anders Nystedt född 1837 i Västeråsen Bergs socken fick resa till Stockholm och besöka Långholmen. Jag har ju tidigare i blogginlägget Ljuskronan i Bergs Kyrka skrivit om en släktskröna som har berättats i min släkt, men i den har ingen nämnt att Anders Nystedt hade suttit på Långholmen, det kan ju vara så att ingen visste men det betvivlar jag. Det här upptäckte jag när jag höll på att följa upp Anders Nystedts förehavanden. Jag hittade en anteckning i husförhörslängden Berg AI:8 sid 309 där det står ”Fäld 1859 7/4 Betyg från Långholmen af den 6 Aug. 1860 Der uppförr sig tillag ordentligt och väl”. Då var det ju bara att ge sej in i tingsboken för Bergs tingslag och vårtinget 1859 och undersöka vad en bäste Anders hade haft för sej och blivit dömd till.
Berg AI:8 sid 309
Jag hittar Anders dom 50 riksdaler för slagsmål och 1 riksdaler för blodvite. samt ”Warande Nystedt för slagsmålet å Erik Svensson dessutom dömd att straffas med ett års fängelse och i brist tillgångar till förestående böter 50R arbeta å fästningen utöfer bestämda tid 4 månader, samt i afsaknad af tillgångar till blodvitesböterna, detsamma aftjena med fyra dagars fängelse vid vatten och bröd å Länshäktet”.
Man kan ju undra över hur Anders färdades till och från Stockholm och Långholmen, ner lär det väl ha varit nån form av fångtransport, men de 45 milen hem till Västeråsen i Berg lär han väl inte ha fått kronans hjälp utan den resan lär han nog ha fått handgå.
En intressant sak som jag hittade i det här sammanhanget är att böterna kunde tillfalla olika mottagare. I Anders fall så går en tredjedel till Kronan, en tredjedel till Häradet och resterande till Åklagaren men i vissa mål så kunde en del gå till dom fattiga. I en dom som finns på samma sida som Anders så döms en Sandberg för ”Fylleri å sabbat” att betala 5 riksdaler i böter 3,33 till åklagaren och 1,66 till Rätans fattiga och saknade han tillgångar så blev det 7 dagar fängelse på Länshäktet med vatten och bröd.
Det hänger en ljuskrona längst bak i Bergs kyrka med inskriptionen: år 1806 Är denna Ljus Krona Sienkt Till Bersks Kyrke af Löjtnanten Wid Kong. Jemtel. Regemente Anders Nystedt.
Ljuskronan i Bergs Kyrka
Anders Nystedt var min farfars farfars far. född 18/6 1759 i Össeby-Garn, Roslagen i Uppland . Han uppfostrades hos ryttmästare Fredrik Ulrik Vingeflycht på Medinge i Näsby socken i Örebro län. Enligt en släktskröna i min släkt så skall han vara en oäkta son till till denne Vingaflycht men det betvivlar jag då jag har hittat hans födelsenotis i födelseboken för Össeby-Garn där han står inskriven med föräldrarna Bonden Erik Ersson och hustrun Margareta Jonsdotter, dock kan det synas lite märkligt med den bakgrunden att han blev en så pass hög militär på den tiden. Rustmästare vid kungliga Västmanlands regemente 1780-07-25. Han avlade underofficiersexamen 26/6 1783, blev fältväbel vid Jämtlands regimentet 29/6 1786, avlade officiersexamen 15/6 1788, åtföljde regementet till Stockholm, Göteborg och Finland 1788, 1789 och 1790, stabskapten 1808 vid norra gränsen där han deltog i träffningen vid Hörnefors, kompanichef 18/12 1810, deltog han 1814 i fälttåget mot Norge vid Härjedalsgränsen, blev major 11/3 1817 och erhöll 19/6 1821 avsked med överste- löjtnants rang. Han avled 2/5 1822 på kompanichefsbostället Galhammar i Bergs socken i Jämtlands län och begravdes på Bergs kyrkogård. Han ägde hemmanet Tossåsen nr 1 i Bergs socken, där familjen bodde efter hans död. Hemmanet såldes 1835 av hans änka. Han gifte sig 1801 med Margareta Edholm född 30/12 1774 i Utanede by i Fors socken i Jämtland, dotter till länsman Martin Edholm och hans maka Magdalena Åström.
Man kan ju undra om den Polske elektrikern har monterat elen i ljuskronan. som för övrigt skall vara tillverkad i Sundsvall.
En mobilbild som jag har klistrat in en skärmdump på metadata i
När man tar en bild med mobilen så är det inte bara motivet som lagras i filen utan även något som kallas för metadata, det är information om när bilden är tagen, bländare, slutartid, ISO-tal kameratyp, lins och om som i det här fallet när det gäller mobil även GPS data.
GPS-data visar inte bara den exakta platsen där bilden är tagen utan även på vilken höjd över havet du befinner dej samt i vilken riktning du har tagit bilden. Så som den här bilden där GPS-koordinaten är 62°27’33.018″ N 14°27’15.054″ E, Höjd över havet 556 och i vilken riktning bilden är tagen nordväst.
Skulle jag vilja besöka den här platsen igen så är det bara att leta igen bilden i kameran och klicka på ikonen med tre pricka på länst upp till höger på skärmen och välja ”Visa på karta” så vips så har man en karta att följa för att hitta tillbaka till där bilden är tagen. Så är det på telefoner med android, hur det funkar på äpplet det vet jag inte.
Jag har hållit på med släktforskning i över 30 år och man hittar hela tiden nya saker att pyssla med. När jag hade utrett min egen bakgrund till vägs ände, vägs ände i det här sammanhanget brukar vara slutet på 1600-talet då kyrkböckerna kom att bli allmänt förekommande i Sverige. Om man inte har turen att ha präster i släkten för då kan man komma längre. Men som sagt va så hade jag nått så lång jag kunde med min egen släkt så jag kände att jag måste hitta nån annan inriktning med min släktforskning, att släktforska vill jag jämföra med att lösa korsord man vill hela tiden hitta svårare uppgifter. Så jag började kartlägga hela Rätans socken där Axel Grinde i boken Släkter i Rätan 1695-1900 har gjort ett superbra arbete med att kartlägga släkterna här i socknen men den omfattar bara de som blev kvar och bildade familj i socknen. Jag tänkte att jag tar dom andra som flyttade ut och bidade familj på andra håll så har jag nått nytt att ge mej i kast med.
Det här har växt och det ena har gett det andra så nu har jag nästan 35 000 personer i min släktdatabas och nu så inkluderar det här främstbåde Klövsjö, Åsarne och Bergs socknar. Men det som jag håller på med nu är att försöka hitta igen personer som har försvunnit ut från Rätans socken. Här om dan så höll jag på att söka efter en kvinna som hette Martina Andersdotter född 1810 i Böle, jag använder mej främst av AnarkivDigital som har katalogiserat husförhörslängderna 1860 till 1947 och Sveriges Dödsbok 1860-2017 för att göra sådana här sökningar. Jag fick inga träffar nån stans, försökte med Ministerialregiter Jämtlands län som är en databas med födda, vigda, döda och flyttade i Jämtland från 1690-talet till omkring 1860, inga träffar någonstans, ok tänkte jag hon kan ju ha flyttat ut från länet och dött före 1860 men så började jag fundera efter, Martina, ett högst ovanligt namn för den här tiden så jag konsulterade Grindeboken jo där stod det också Martina, gick in och kollade i födelseboken där står den Martin, hon hette inte Martina Andersdotter utan han hette Martin Andersson.
Står det Martina eller Martin? Rätan C:2 sid 29
Det blev en ny sökning i databaserna nu på Martin Andersson född 1810-03-03 i Rätan, fortfarande inga träffar, jag plockar bort Rätan i sökningen för jag vet att i bland så har inte prästerna full koll på vilken församling dom kommer i från, jag provar med att plocka bort efternamnet i fall om att han har tagit tjänst som soldat och bytt namn, söker på nytt men får inga träffar gör om sökkriteriet och skriver in Andersson född 1810-03-03 och vips så har jag en träff på en Mårten Andersson född 1810-03-03 i Klövsjö som finns i Arbrå. Jag klickar mej in i den husförhörslängd som han skall finnas i och konstaterar att jag har hittat igen Martina Andersdotter/Martin Andersson/Mårten Andersson, att det står Klövsjö som födelseförsamling det kan jag ha överseende med för Rätan och Klövsjö delade präst på den här tiden och det kan ju vara så att han var dräng i Klövsjö när han sökte flyttningsattest för att resa ner till Hälsingland för att söka jobb eller vad han skulle dit och göra.
Det var inte ovanligt att man gick ner till Hälsingland och sökte jobb som dräng eller piga från dom sydligaste socknarna i Jämtland och en hel del blev kvar och gifte sig där nere. Nu är jag helt övertygad om att han hette Mårten så Grinde, dom som gjorde Ministerialregitret och jag läste fel. För övrigt blev Mårten gift två gånger i Arbrå och emigrerade 1867 tillsammans med sin fru till Amerika.
Nästa projekt blir att försöka hitta Mårtens bror Erik som också försvinner ut i periferin. Jag kan dock misstänka att han också går att hitta i Arbrå eller däromkring.
Min farfars farfar Erik Martin Nystedt född den 25 april 1806 å Galhammar Bergs socken fick genomgå en klassresa. Erik Martins föräldrar var som det står i kyrkboken Herr Löjtnanten Anders Nystedt och Hustrun Magdalena Edholm.
Erik Martins födelsenotis i kyrkboken för Berg C:3 sid 133
Med den bakgrunden en far som var officer och en mormor som var
prästdotter så var vägen utstakad att börja studera till att antingen bli präst
eller officer. Erik Martin skickades till Frösö trivialskola för att börja läsa
och sedan vidare till Härnösands gymnasium och sedermera student i Uppsala,
avlade den så kallade ”Kameralen”, men drogs likväl till militäryrket, kom så
långt som till löjtnant vid hästjägarskvadronen på Frösön då han tvärt tog
avsked, ej blott ur regementet, utan även ur armen. Orsaken? Kärleken.
Det hände sig nämligen
att han förälskade sig i bonddottern Ingeborg Andersdotter (sedermera kallad ”Löjtants-Imber”)
i Västeråsen, Åsarna, en ovanligt vacker kvinna har det uppgetts och som det i
stånds- och börds-fördomarnas tid var otänkbart att en officer gifte sig i
bondeståndet så var avsked ofrånkomlig.
Kort blev kärlekssagan. Äktenskapet blev ej lyckligt, vare sig för den stilige f.d. löjtnanten eller hans vackra fru. Han tröstade sig vid glaset och dog 1841 trettiofem år gammal. Enligt uppgift som min farfar skulle ha berättat så inträffade dödsfallet på kungliga stallet i Stockholm. Jag har försökt att få klarhet om han avled i Stockholm men det enda som jag har hittat är en anteckning i husförhörslängden Berg är en kort anteckning i kolumnen 1841 ”+11/15 i Östersund”, i en annan kolumn om familjen står det ”Utfattiga”. Har sökt i kyrkböckerna för både Östersund-Brunflo och Stockholm för den aktuella tiden för att röna ut var han avled?
Detalj ur husförhörsländen Berg AI:6 sid 37
En annan sak som jag har hittat är när Erik Martins mor Magdalena avlider 1864 och det skall ske arvskifte så har ju hans två barn rätt till en femtedel av arvet efter sin farmor, arvet var på 6485 riksdaler men när arvslotterna skall fördelas så dyker det upp ett testamente som beskrivs som så här i bouppteckningen ”Slutligen inlemnandes ett testamente af den 2 November 1861 derigenom Enkefru Nystedt förornat, att all hennes egendom skulle skiftas i fyra lika lotter mellan hennes barn Kyrkoherden Anders Nystedt samt Fruarna Lunqvist, Örbom och Ångman eller deras rätts inehafvare, sedan likväl från boet oskiftat undantagits Etthundrafemtio Rksdaler Riksmynt, som skulle tillfalla hennes aflidne sons, Löjtnanten Erik Nystedts tvänne barn, men detta testamente hade ännu icke blivit till Rådhusrätten ingivit.”
Frågan är ju om det här testamentet är skrivit av Magdalena själv eller om det är en efterkonstruktion, jag har svårt att se att hon på sin ålders höst skulle se till så att två av hennes barnbarn skulle bli arvlösa då hon säkert viste om att dom levde under mycket knappa förhållanden.
Efter vad jag har förstått så fick Erik Martins barn nöja
sig med 150 riksdaler fast dom i inledningen på bouppteckningens första del benämns
som bröstarvingar, för dom saknade nog både medel och kunskap att göra något
mot den här bouppteckningen.