I dag har jag skådat ljuset!

I dag har de första solstrålarna på länge brutit igenom den kompakta sörjan av moln och dimma som har härskat, som det känns i flera månader och genast så blev det lite färg på bilderna och i tillvaron. Det lär ju inte vara det SMS som vi alla fick i går som har lockat fram solen, för det var nog bland det mest meningslösa man kan tänka sej. Det var nog som kärringen som klippte grisen sa: mycket skrik för lite ull. Det var i alla fall så mycket sikt i dag att man kunde se fjällen och bitvis den blåa himlen.

Klövsjöfjällen med Katarina-backens skidanläggning.
Solen står så lågt nu att den knappt orkar upp över trädtopparna, den här bilden tog jag i dag kvart över 12.
En fågelholk som står mitt ute på ett karlhygge och skulle behöva ett träd.

Mörka tider

Röjaån

Det är inte bara corona som som har drabbat landet, solen har väl knappast synts den senaste månaden. Jag har knappt tagit några bilder den senaste månaden, det har inte känts som det har funnits något ljus, grått och dimmigt mest hela dagarna så kameran har blivit hemma för det mesta när jag har gått ut på mina dagliga rundor. Men i dag tog jag kameran bestyckat med en canon-soom 18-135 som jag tycker har ganska hyfsat ljusinsläpp och skruvade upp ISO till 400 och gav mej ut och så här blev det.

Tillbakablick från en bro

Det blev ett sextiotal bilder som jag importerade i lightroom och där såg det ut som jag hade varit ute och fotograferat med en monokrom kamera, det var svartvitt det fanns nästan ingen tillstymmelse till färg i bilderna. Bilderna som jag har lagt här är i det närmaste oredigerade, det enda som jag har gjort är att jag har tagit bort lite dis och brus.

Kvarnfallet i vinterskrud
Samma vy en solig sommardag.
Lite naturliga skulpturer.
Dagens enda ljusglimt var den här snygga julgranen som finns i byn hos Roland Gunnarsson.