I går när jag var uppe och plockade hjortron ovanför Böleskölen fick jag syn på en gammal tall alldeles bredvid vägen upp mot Gräsmyrberget, den hade jag inte lagt märke till tidigare fast den står bara ca. 20 meter från vägen. I dag tog jag med mej kamera och for upp för att fotografera den lutande, krökta och åldrade lilla jätten. Det är ingen stor och högrest jätte utan en krökt, ärrad och senväxt gammal kämpe som säkert har åtskilliga hundratal vindpinade år på nacken. Den växer på över 600 meter över havet och det är bara en halvmil upp på kalfjället. Skogen runtikring har avverkats, säkert för närmare 100 år sedan men den här tallen har ratats, det finns märken efter yxhugg en bit upp på stammen och den är brännskadad nere vid roten men har klarat sej och fått leva vidare.
Två bilder till på tallen från olika vinklar.Tallen står på norra sidan om vägen upp till Klömyrskallen ca. 200 m innan vändplanen.
Jag gjorde en tur opp mot Gräsmyrskallen och tog lite bilder på några andra förkrympta jättar, några rester av torrfuror samt några utsiktsbilder mot Skorvdalsfjället och Storhogna.
Att göra en vandring upp till Gräsmyrskallen kan jag rekommendera, det är ca. 800 m upp till Gräsmyrskallen från vändplanen rakt i sydlig riktning och en höjdskillnad på ca 70 m i varierande terräng. Det är en vild natur där uppe och en fantastisk utsikt.
Jag har en spinnrock efter min morfars mor Anna Greta Markusdotter Söderlund född Bergö Finland 1848, död 1906 därstädes. Hur många timmar har det trampats på dess trampa genom åren? Hur mycket ull har kardats för att sedan spinna till garn på den här och hur många tröjor, vantar och strumpor har stickats på det garn som spunnits? Om man tittar på slitaget på trampan så ser den ut att ha nötts i många timmar. I dag löser vi klädproblemet med ett klick på en skärm och några dagar senare dyker det upp ett paket med det vi behöver och vi beklagar oss över att tiden inte räcker till där vi sitter framför tvn och tittar på en dockusåpa.
Oviksfjällen till höger, anaris i mitten och lunndörrsfjällen till vänster.
Det blev en tur upp till Mullbergets vindpark i kväll för att se vad mitt nya objektiv Sigma 150-600mm f/5-6,3 DG OS HSM Contemporary går för. Man kan räkna till över 130 vindkarftverk som som man kan se från Mullberget inkluderat Mullbergets egna snurror.
Våsbergets vindpark drygt 5 mil bort ner mot Ramsjö i Ljusdal.Haverö kyrka två mil bort.Är det här miljövänligt?Glötesvålens vindpark sex mil åt sydväst.Rodovålens vindpark tre mil åt väst sydväst med sonfjället till höger.Och här transporteras vindkraften iväg.
Sedan blev det en tur efter Ljungan och några sjöfåglar som fastnade på bild. Det var två par med änder som stod på iskanten vid Nästelbron och det lustiga med dom var att dom stod på samma vis med hanen till vänster och honan till höger men det som skilde paren åt var att det en stod på ett ben. Fyra svanar simmade nedanför Ljungabron i Rätan.
Budkavle eller byklubba från Böle. Bild från Jämten 1926
Budkavle eller byklubba var något som man använde i gamla tider för att påminnas om vem som skulle utföra vissa uppdrag i byn eller socknen. De skickades mellan gårdarna när det låg på en viss gårds ansvar att som med den här klubban ovan ombesörja ”om fattigskiuss”, om det var till kyrkan eller om det var nån fattig som skulle skjutsas till nån annan by eller gård där hen kanske skulle inhysas som fattigjon. Initialerna på den här klubban står för åboar å skattehemman n:r 2 KLS Kjel Larsson, JLS Jöns Larsson och KSS Kjel Svensson å n:r 1 JOS Jöns Olsson och MLS Mattias Larsson.
Byklubba från Böle om snöplogning. Bild från Jämten 1926
Här är det initialerna för Didrik Nilsson, Olof Olsson, Olof Andersson, Erik Ersson, Erik Persson, Jöns Persson, Nils Nilsson, Per Nilsson , Jöns Lust och Jonas Jonsson som är åbor på hemmanen i Böle som skall ansvara för plogningen av vintervägen till Klövsjö.
Jag satt och letade på YouTueb i kväll och tanken slog mej att leta efter Maori Hi Five som spelade här i Böle i början på 1960-talet och jag hittade några klipp och det blev lite googlande och det poppade upp lite minnen från den här tiden och den här danskvällen och en brödpåse fick ett annat värde.
Det här var lördagen den 25/8 1962 och på lördagar på den här tiden så sändes något som hette Sommartoppen som var ungefär som svensktoppen i dag med den skillnaden att utländska artister fick vara med. Den här lördagen sändes programmet från Östersund och det satt jag och lyssnade på. Där fick ju publiken rösta på låtarna och sedan presenterades resultatet och sexa på listan var Mauri Hi Five från Nya Zeeland med Hippy Hippy Shake som i kväll uppträder i Rätansböle som programledaren sa. DET tyckte man var stort, dom pratade om RÄTANSBÖLE på radion.
Mauri Hi Five var ett NZ Māori showband, aktivt från slutet på 1950-talet fram till 1970. Dom verkar ha varit riktigt stora på 1960-talet och omnämns ha spelat på Pigalle Club i London där samtida artister som The Beatles, Shirley Bassey Peggy Lee mm. spelade vid den här tiden.
Mauri Hi Five i början på 1960-talet Māori Hi-Five i juni 1964 i Hong Kong med The Beatles: Paul McCartney, Wes Epae, John Lennon, Kawana Pohe, Paddy Te Tai, George Harrison, okänd hotellanställd, Robert Hemi Te Miha, Solly Pohatu och en lokal agent. Ringo Starr anslöt senare, efter att han opererat bort sina tonsiller i London.
Till saken hör att när det var dans i Böle på den här tiden så jobbade min mamma i köket och hade hand om kaffekokningen. Jag mins inte om jag bad morsan eller hur det var men hon ordnade så att Mauri Hi Five skrev sin autografer på en brödpåse till mej, dom här autograferna har väl inte haft så stort värde för mej förutom att Wes Epae som spelade i bandet har en bror som heter Jay Epae och som spelade in en låt som hette Putti Putti som var en stor hit på 60-talet i Sverige. Men efter den här kvällens googlande så fick ju dom här autograferna ett helt annat värde, jag har autografer från ett band som har umgåtts med The Beatles, det känns stort.
Telefonköer måste vara det mest vansinniga som mänskligheten har kommit på. I dag skulle jag avlasta en kund och hjälpa till med några försäkringsärenden samt bland annat få in några betalningar som deras kunder släpade med. Det första försäkringsbolaget var Skandia där möttes jag av en trevlig röst som förklarade att alla handläggare var upptagna men jag var placerad i telefonkön och jag hade plats nr.1 och sedan fick jag lyssna till reklam om deras förträffliga pensionsförsäkring avbrutet varje minut med att alla handläggare var upptagna men jag var placerad i telefonkön och jag hade plats nr.1 men om jag ville bli uppringd så kunde jag knappa in mitt telefonnummer så ringde dom upp i stället. Jag tänkte att hade jag plats ett så skulle det väl inte dröja så länge innan nån handläggare blev tillgänglig. Icke, jag fick höra det där meddelandet upprepas i 40 minuter innan en handläggare förbarmade sig över mej och ärendet tog sedan en halv minut sedan kunde jag släppa fram nästa i kön.
Nästa var Fora där jag åter efter idogt knappande (ännu ett satans påfund) åter igen blev placerad i en telefonkö, nu som nr 26. Nej, Neeejjj, fick jag plats ett hos Skandia och 26 här och kön avverkas i samma takt så skulle inte det här dan räcka till men jag tänkte, jag provar att vänta lite gran så får jag se om kön rör på sej. Jag ägnade tiden åt att koka en kanna kaffe och fixa lite frukost medan faktiskt det tickade på och jag avancerade i kön bit för bit och efter 40 minuter så fick jag, vad jag tror prata med en levande människa och det tog en minut att förklara mitt ärende och få hjälp att lösa det. De här två sakerna tog nästan två timmar att lösa, förr när det satt människor i en telefonväxel och hade koll på vart folk var och vilka som gjorde vad så skulle det här ha tagit max en kvart. Samma sak med kommun och myndigheter man kan ringa folk i dagar utan att få tag på dom för att dom sitter i möten eller är ute på uppdrag. Jag ger mej fasen på att dom inte begriper sej på sina telefoner utan dom har knappat i någon funktion som dom inte får bort utan dom sitter där och fånstirrat på sina telefoner och undrar varför det inte är någon som ringer dom.
Nästa var till en institution där jag skulle kontakta ekonomiavdelningen för att jaga på dom för en obetald faktura. Där möttes jag av ett telefonmeddelande att dom hade stängt på grund av pandemin punk slut. Jag kollade på deras hemsida om det fanns något direktnummer till ekonomiavdelningen men icke. Däremot till en hel del andra avdelningar så jag började att beta av den listan för får jag tag på någon så kan dom väl koppla mej vidare eller ge mej numret till ekonomin. Det blev en hel del upplysningar om att folk var på möten eller så svarade dom inte alls men till sist så fick jag tag på en levande människa som hade hand om transportmottagning och han gav mej numret till ekonomin och när jag fick tag på dom så var det löst på nån minut, men då hade jag lagt en halvtimma på det hela.
Nästa var ett branschförbund som jag skulle ringa upp, där kopplades jag ner så fort jag kom fram till växeln så började jag ringa upp de nummer som fanns på deras hemsida men det var ingen som behagade svara så jag drog ett e-postmeddelande till deras infomail om att jag sökte dom och ville att dom kontaktade mej. Det här var före lunch men jag har inte hört av dom.
Så var det nästa på listan, det var att jag skulle kontakta ett katalogföretag hitta punkt se för att få återbetalning på en kreditfaktura. Där möttes jag av ett meddelande om att dom hade telefontid mellan 9.00 och 12.00. Och nu visade det sej att klockan var 12.05 så det får jag ta i morgon igen.
Så det känns som jag har lagt en halv arbetsdag på att stångas med teknik som utnyttjas på helt fel sätt.
Man kan ju undra över hur många affärer som försäkringsbolag och företag går miste om genom sin telefonköer. Nu var det här inte frågan om att teckna någon försäkring utan det var försäkringar som skulle sägas upp. Jag skulle för egen del aldrig tillbringa en massa tid i en telefonkö för att köpa något. Ringer jag någonstans och skall köpa något och hamnar i en telefonkö så avslutar jag och försöker beställa på nätet om det går annars får det vara.
Jag har ju börjat redigera i Adobes Premiere Pro, Pr är främst ett redigeringsprogram för video men det finns mycket mera man kan göra i det här programmet, använda det som ljudredigerare, göra slideshow med stillbilder mm. Jag har haft en Canon EOS 80 D några år och jag har filmat en del men det har inte blivit nått mycket mera av det, bara några enkla snuttar som jag har lagt ut på Facebook eller YouTube. Nu blev det en kamera till i årsskiftet en Canon 90 D en kamera med lite bättre egenskaper, för fotografering tja lite gran men för filmning 4K och en hel del bättre möjligheter att göra timelaps. Så då började jag lära mej Premiere Pro och det har resulterat i att först så räckte inte hårddisken till, 1 TB var inte mycket så det blev att stoppa i en 2 TB disk. Jag alla bilder och video orginal på molnet 1 TB och en 1 TB disk med videokopior och redigerat material på datorn. Nästa sak som inte pallade för trycket var grafikkortet, det orkade inte med att rendera videorna som jag höll på med det bara kraschade så jag fick köra via CPUn med den påföljden att hela datorn sega ner sej totalt. Men nu så har jag efter mycket trixande fått tag på ett nytt grafikkort så nu så fungerar det. Men nu har jag bestämt mej för att bygga en ny dator, jag har beställt delar från Danmark som skall dyka upp om ca en vecka. Det blir en Intel Core i9 9900 – 3.1 GHz på ett gigabyte Z390 moderkort med en Samsung 970 EVO M.2 2280 på en TB samt 32 GB ram, Scythe Mugen 5 kylare, EVGA 750 BQ – Nätaggregat och det här skall jag stoppa i en CORSAIR Carbide Series 200R låda tillsammans med 2 st SATA SSD diskar som jag plockar från min gamla dator. Det här har jag förhoppningar om att det skall räcka ett tag framöver.
I dag har jag trixat med att göra en slideshow med stillbilder från den här vintern. Jag har lagt in lite olika övergångar och testat lite 3D effekter, inget överdrivet utan lite softa övergångar och lite lugn musik till det och så har jag lagt upp det på You Tube.
Har börjat kollat på lite onlinekurser på Moderskeppet. En kurs i filmredigering i Adobe Premiere Pro och en med redigering av gamla fotografier i Photoshop, jag har hållit på att redigera gamla bilder i Lightroom Classic men har insett att man är ganska begränsad Lightroom när det gäller gamla murkna bilder.
En filmsnutt som filmade,redigerade och lade ut i morse.
En bild som jag snyggat till lite i Photoshop tagit bort lite fläckar och repor. Bilden är tagen i Börstjörn och det är fv, Kristoffer Didriksson, Jonas Edenström, Erik o Ida Nilsson med dottern Anna samt Albert Sundqvist med sonen Allan i den första raden.
Det här är en dia som jag har justerat färgerna och tagit bort repor och damm. Fotbollsspelarna Gunnar Lundqvist och Ture Kvist i Rätan
Lite bättre kontrast och lite mindre fläckar och brus. Jöns Jönzen, Anders Jonsson ”Skräddar-Anders” och Olle Nystedt timmerhuggare i Börstjörn.
Jag håller på att komplettera en del av min släktforskning och i dag skulle jag leta reda på ett dödsdatum på en Sigrid Jonasdotter född 1845-01-25 i Brynje Bergs socken Jämtland.
Sigrids födelsenotis i Födelse och dopboken.
Jag brukar använda mej av databasen Sveriges dödsbok 1860-2017 där jag brukar söka på födelsedatum och födelsesocken, i det här fallet gav det ingen träff så jag fick ändra söksätt och sökte på födelseår 1845 och förnamn Sigrid samt födelse och dödssocken Berg, då fick jag två träffar men ingen som riktigt matchade den Sigrid som jag sökte efter?
Sökresultatet i Sveriges dödsbok.
Det märkliga var att båda hade samma födelsedatum 1845-10-14, jag kollade upp i födelseboken på det datumet och det fanns en Sigrid Månsdotter som var född på det datumet men ingen Jonasdotter. Jag började leta i Död och begravningsboken på Sigrid Jonasdotter död 1897-05-12 om det var den Sigrid jag sökte efter och vad var det som var fel.
Sigrids dödsnotis i dödsboken.
Det stämde så lång som att Per Karlsson var hennes man men födelsedatumet var fel. Jag började leta i husförhörslängderna och följa henne bakåt från då hon dog och när hon gifter sej med Per så är hon piga på en gård i Eltnäset Berg och har födelsedatum 14/10, sedan så följer jag henne ett steg till bakåt och då plötsligt så har hon rätt födelsedatum 25/1 och två rader nedanför så står den andra Sigrid Månsdotter med födelsedatum 14/10. Så det förklarar saken med två Sigrid med samma födelsedag. När prästen skulle föra över Sigrid Jonasdotters födelsedatum till en annan sida i husförhörslängden så tittade han sannolikt bara på den sida där hon tidigare hade stått skriven men han tittade på fel Sigrid och därför fick hon fel födelsedatum och det följde henne sedan genom hela livet och ända in i döden.
Husförhörslängden med Sigrid J. och Sigrid M. samt drängen Pehr som Sigrid J senare blev gift med.
Det här förklarar en del mystiska förändringar av födelsedatum i släktforskning, det som jag tycker vanligast förekommande fallen är när någon flyttar till en annan socken så kan födelsedatumen ändras. Jag har ju trott att prästen kollade i födelseboken när han skrev flyttningsbetyg men det var nog enklare att titta i husförhörslängden och då kunde det nog vara lätt att kolla på fel rad och många gånger var det slarvigt skrivet och svårtytt så det fanns nog många felkällor.
Lasse Nystedt Fotografi 