Flyttad födelsedag?

Jag håller på att komplettera en del av min släktforskning och i dag skulle jag leta reda på ett dödsdatum på en Sigrid Jonasdotter född 1845-01-25 i Brynje Bergs socken Jämtland.

Sigrids födelsenotis i Födelse och dopboken.

Jag brukar använda mej av databasen Sveriges dödsbok 1860-2017 där jag brukar söka på födelsedatum och födelsesocken, i det här fallet gav det ingen träff så jag fick ändra söksätt och sökte på födelseår 1845 och förnamn Sigrid samt födelse och dödssocken Berg, då fick jag två träffar men ingen som riktigt matchade den Sigrid som jag sökte efter?

Det märkliga var att båda hade samma födelsedatum 1845-10-14, jag kollade upp i födelseboken på det datumet och det fanns en Sigrid Månsdotter som var född på det datumet men ingen Jonasdotter. Jag började leta i Död och begravningsboken på Sigrid Jonasdotter död 1897-05-12 om det var den Sigrid jag sökte efter och vad var det som var fel.

Det stämde så lång som att Per Karlsson var hennes man men födelsedatumet var fel. Jag började leta i husförhörslängderna och följa henne bakåt från då hon dog och när hon gifter sej med Per så är hon piga på en gård i Eltnäset Berg och har födelsedatum 14/10, sedan så följer jag henne ett steg till bakåt och då plötsligt så har hon rätt födelsedatum 25/1 och två rader nedanför så står den andra Sigrid Månsdotter med födelsedatum 14/10. Så det förklarar saken med två Sigrid med samma födelsedag. När prästen skulle föra över Sigrid Jonasdotters födelsedatum till en annan sida i husförhörslängden så tittade han sannolikt bara på den sida där hon tidigare hade stått skriven men han tittade på fel Sigrid och därför fick hon fel födelsedatum och det följde henne sedan genom hela livet och ända in i döden.

Husförhörslängden med Sigrid J. och Sigrid M. samt drängen Pehr som Sigrid J senare blev gift med.

Det här förklarar en del mystiska förändringar av födelsedatum i släktforskning, det som jag tycker vanligast förekommande fallen är när någon flyttar till en annan socken så kan födelsedatumen ändras. Jag har ju trott att prästen kollade i födelseboken när han skrev flyttningsbetyg men det var nog enklare att titta i husförhörslängden och då kunde det nog vara lätt att kolla på fel rad och många gånger var det slarvigt skrivet och svårtytt så det fanns nog många felkällor.

Blockad i Röjan !

Satt hemma hos Jan Norling i går kväll och vi gick igenom en massa gamla papper som fanns efter hans morfar Erik-Nilsa i Nillas/Utgården i Böle som nu Jan äger. Jan är den elfte ägaren i rakt nerstigande led sedan 1635. Ibland pappren som vi gick igenom hittade vi en liten lapp med rubriken Blockad!

Avskrift:

Blockad!

På grund av vägran att underhandla samt respektera ingånget avtal förklaras härmed all av Jöns Olovsson Röjan bedriven avverkning Blockerad på ny och all arbetskraft tills annorlunda medelas. varje om sin heder mån arbetare varnas för att taga befattning med nämda arbete. Böle Röjan den 4 mars 1923 Sv.Skogs-&F.A.F Avd. 194

Jöns Olovsson lär väl ha varit han som kallades Jöns-Orsa i Röjan

När det var gästgiveri i Böle.

Fram till mitten på 1800-talet gick landsvägen mellan västra Jämtland och Hälsingland genom Böle. Den kom via Kvarnsjö, korsade Röjaån mellan Rätanssjön och Hammarede, följde ån upp till Hammarede där den vek av upp mot Böle. Sedan fortsatte landsvägen ner på moarna och genom högarbyarna, vidare efter Hoans dalgång ner mot Hälsingland.

I Böle hade gästgiveriverksamheten växlat mellan Kjells och Utgården, på senare tid benämnda som Kalles och Nillas.

Utgården-Nillas
Kjells-Kalles, gamla stugan nu riven.

Den äldsta kända bilden på Jämtlandsvapnet är en gästgiveritavla som har hängt utanför gästgiveriet i Böle med årtalet 1694 på. Den finns numera på länsmuseet i Östersund.

På Utgården fanns det ett hus som kallades för storkammarn och som en gång i tiden skulle ha använts som tingshus. Det huset flyttades i början på 1900-talet längre ner i byn och användes som lagård, numera ombyggt till fritidshus.

Storkammarn i Utgården.

Slåtter på Nilla-gården i Böle.

Nedanför ”Nilla-gården” slåtterfolk ca 1927. Fr v: Brita Nystedt, Mattias och Jöns Lusth, Erik Nilsson, Lars Nystedt och en okänd.

Brita Nystedt som var min faster och hon var fosterbarn hos Erik och Ida Nilsson i Nillas som man sa, Lars Nystedt var min farbror och han var fosterbarn hos sin morfar och mormor Lars och Margareta Löv i Lövs. Jöns Lusth emigrerade till Canada och förolyckades där i samband med trädfällning. Mattias Lusth bodde granne med oss när jag var barn och han var en god berättare, otaliga var de historier och saker som han berättade för mej när jag var barn men tyvärr var man ju inte så intresserad då, vilket jag bittert ångrar nu.

Farfars fars Stockholmsresa.

Min farfars far Anders Nystedt född 1837 i Västeråsen Bergs socken fick resa till Stockholm och besöka Långholmen. Jag har ju tidigare i blogginlägget
Ljuskronan i Bergs Kyrka skrivit om en släktskröna som har berättats i min släkt, men i den har ingen nämnt att Anders Nystedt hade suttit på Långholmen, det kan ju vara så att ingen visste men det betvivlar jag. Det här upptäckte jag när jag höll på att följa upp Anders Nystedts förehavanden. Jag hittade en anteckning i husförhörslängden Berg AI:8 sid 309 där det står ”Fäld 1859 7/4 Betyg från Långholmen af den 6 Aug. 1860 Der uppförr sig tillag ordentligt och väl”. Då var det ju bara att ge sej in i tingsboken för Bergs tingslag och vårtinget 1859 och undersöka vad en bäste Anders hade haft för sej och blivit dömd till.

Jag hittar Anders dom 50 riksdaler för slagsmål och 1 riksdaler för blodvite. samt ”Warande Nystedt för slagsmålet å Erik Svensson dessutom dömd att straffas med ett års fängelse och i brist tillgångar till förestående böter 50R arbeta å fästningen utöfer bestämda tid 4 månader, samt i afsaknad af tillgångar till blodvitesböterna, detsamma aftjena med fyra dagars fängelse vid vatten och bröd å Länshäktet”.

Man kan ju undra över hur Anders färdades till och från Stockholm och Långholmen, ner lär det väl ha varit nån form av fångtransport, men de 45 milen hem till Västeråsen i Berg lär han väl inte ha fått kronans hjälp utan den resan lär han nog ha fått handgå.

En intressant sak som jag hittade i det här sammanhanget är att böterna kunde tillfalla olika mottagare. I Anders fall så går en tredjedel till Kronan, en tredjedel till Häradet och resterande till Åklagaren men i vissa mål så kunde en del gå till dom fattiga. I en dom som finns på samma sida som Anders så döms en Sandberg för ”Fylleri å sabbat” att betala 5 riksdaler i böter 3,33 till åklagaren och 1,66 till Rätans fattiga och saknade han tillgångar så blev det 7 dagar fängelse på Länshäktet med vatten och bröd.

Ljuskronan i Bergs Kyrka

Det hänger en ljuskrona längst bak i Bergs kyrka med inskriptionen: år 1806 Är denna Ljus Krona Sienkt Till Bersks Kyrke af Löjtnanten Wid Kong. Jemtel. Regemente Anders Nystedt.

Anders Nystedt var min farfars farfars far. född 18/6 1759 i Össeby-Garn, Roslagen i Uppland . Han uppfostrades hos ryttmästare Fredrik Ulrik Vingeflycht på Medinge i Näsby socken i Örebro län. Enligt en släktskröna i min släkt så skall han vara en oäkta son till till denne Vingaflycht men det betvivlar jag då jag har hittat hans födelsenotis i födelseboken för Össeby-Garn där han står inskriven med föräldrarna Bonden Erik Ersson och hustrun Margareta Jonsdotter, dock kan det synas lite märkligt med den bakgrunden att han blev en så pass hög militär på den tiden. Rustmästare vid kungliga Västmanlands regemente 1780-07-25. Han avlade underofficiersexamen 26/6 1783, blev fältväbel vid Jämtlands regimentet 29/6 1786, avlade officiersexamen 15/6 1788, åtföljde regementet till Stockholm, Göteborg och Finland 1788, 1789 och 1790, stabskapten 1808 vid norra gränsen där han deltog i träffningen vid Hörnefors, kompanichef 18/12 1810, deltog han 1814 i fälttåget mot Norge vid Härjedalsgränsen, blev major 11/3 1817 och erhöll 19/6 1821 avsked med överste- löjtnants rang. Han avled 2/5 1822 på kompanichefsbostället Galhammar i Bergs socken i Jämtlands län och begravdes på Bergs kyrkogård. Han ägde hemmanet Tossåsen nr 1 i Bergs socken, där familjen bodde efter hans död. Hemmanet såldes 1835 av hans änka. Han gifte sig 1801 med Margareta Edholm född 30/12 1774 i Utanede by i Fors socken i Jämtland, dotter till länsman Martin Edholm och hans maka Magdalena Åström.

Man kan ju undra om den Polske elektrikern har monterat elen i ljuskronan. som för övrigt skall vara tillverkad i Sundsvall.

Jag har hittat en försvunnen person.

Jag har hållit på med släktforskning i över 30 år och man hittar hela tiden nya saker att pyssla med. När jag hade utrett min egen bakgrund till vägs ände, vägs ände i det här sammanhanget brukar vara slutet på 1600-talet då kyrkböckerna kom att bli allmänt förekommande i Sverige. Om man inte har turen att ha präster i släkten för då kan man komma längre. Men som sagt va så hade jag nått så lång jag kunde med min egen släkt så jag kände att jag måste hitta nån annan inriktning med min släktforskning, att släktforska vill jag jämföra med att lösa korsord man vill hela tiden hitta svårare uppgifter. Så jag började kartlägga hela Rätans socken där Axel Grinde i boken Släkter i Rätan 1695-1900 har gjort ett superbra arbete med att kartlägga släkterna här i socknen men den omfattar bara de som blev kvar och bildade familj i socknen. Jag tänkte att jag tar dom andra som flyttade ut och bidade familj på andra håll så har jag nått nytt att ge mej i kast med.

Det här har växt och det ena har gett det andra så nu har jag nästan 35 000 personer i min släktdatabas och nu så inkluderar det här främstbåde Klövsjö, Åsarne och Bergs socknar. Men det som jag håller på med nu är att försöka hitta igen personer som har försvunnit ut från Rätans socken. Här om dan så höll jag på att söka efter en kvinna som hette Martina Andersdotter född 1810 i Böle, jag använder mej främst av AnarkivDigital som har katalogiserat husförhörslängderna 1860 till 1947 och Sveriges Dödsbok 1860-2017 för att göra sådana här sökningar. Jag fick inga träffar nån stans, försökte med Ministerialregiter Jämtlands län som är en databas med födda, vigda, döda och flyttade i Jämtland från 1690-talet till omkring 1860, inga träffar någonstans, ok tänkte jag hon kan ju ha flyttat ut från länet och dött före 1860 men så började jag fundera efter, Martina, ett högst ovanligt namn för den här tiden så jag konsulterade Grindeboken jo där stod det också Martina, gick in och kollade i födelseboken där står den Martin, hon hette inte Martina Andersdotter utan han hette Martin Andersson.

Står det Martina eller Martin? Rätan C:2 sid 29

Det blev en ny sökning i databaserna nu på Martin Andersson född 1810-03-03 i Rätan, fortfarande inga träffar, jag plockar bort Rätan i sökningen för jag vet att i bland så har inte prästerna full koll på vilken församling dom kommer i från, jag provar med att plocka bort efternamnet i fall om att han har tagit tjänst som soldat och bytt namn, söker på nytt men får inga träffar gör om sökkriteriet och skriver in Andersson född 1810-03-03 och vips så har jag en träff på en Mårten Andersson född 1810-03-03 i Klövsjö som finns i Arbrå. Jag klickar mej in i den husförhörslängd som han skall finnas i och konstaterar att jag har hittat igen Martina Andersdotter/Martin Andersson/Mårten Andersson, att det står Klövsjö som födelseförsamling det kan jag ha överseende med för Rätan och Klövsjö delade präst på den här tiden och det kan ju vara så att han var dräng i Klövsjö när han sökte flyttningsattest för att resa ner till Hälsingland för att söka jobb eller vad han skulle dit och göra.

Det var inte ovanligt att man gick ner till Hälsingland och sökte jobb som dräng eller piga från dom sydligaste socknarna i Jämtland och en hel del blev kvar och gifte sig där nere. Nu är jag helt övertygad om att han hette Mårten så Grinde, dom som gjorde Ministerialregitret och jag läste fel. För övrigt blev Mårten gift två gånger i Arbrå och emigrerade 1867 tillsammans med sin fru till Amerika.

Nästa projekt blir att försöka hitta Mårtens bror Erik som också försvinner ut i periferin. Jag kan dock misstänka att han också går att hitta i Arbrå eller däromkring.

Er resa ner i 1800-talets klassamhälle.

Min farfars farfar Erik Martin Nystedt född den 25 april 1806 å Galhammar Bergs socken fick genomgå en klassresa. Erik Martins föräldrar var som det står i kyrkboken Herr Löjtnanten Anders Nystedt och Hustrun Magdalena Edholm.

Erik Martins födelsenotis i kyrkboken för Berg C:3 sid 133

Med den bakgrunden en far som var officer och en mormor som var prästdotter så var vägen utstakad att börja studera till att antingen bli präst eller officer. Erik Martin skickades till Frösö trivialskola för att börja läsa och sedan vidare till Härnösands gymnasium och sedermera student i Uppsala, avlade den så kallade ”Kameralen”, men drogs likväl till militäryrket, kom så långt som till löjtnant vid hästjägarskvadronen på Frösön då han tvärt tog avsked, ej blott ur regementet, utan även ur armen. Orsaken? Kärleken.

Det hände sig nämligen att han förälskade sig i bonddottern Ingeborg Andersdotter (sedermera kallad ”Löjtants-Imber”) i Västeråsen, Åsarna, en ovanligt vacker kvinna har det uppgetts och som det i stånds- och börds-fördomarnas tid var otänkbart att en officer gifte sig i bondeståndet så var avsked ofrånkomlig.

Kort blev kärlekssagan. Äktenskapet blev ej lyckligt, vare sig för den stilige f.d. löjtnanten eller hans vackra fru. Han tröstade sig vid glaset och dog 1841 trettiofem år gammal. Enligt uppgift som min farfar skulle ha berättat så inträffade dödsfallet på kungliga stallet i Stockholm. Jag har försökt att få klarhet om han avled i Stockholm men det enda som jag har hittat är en anteckning i husförhörslängden Berg är en kort anteckning i kolumnen 1841 ”+11/15 i Östersund”, i en annan kolumn om familjen står det ”Utfattiga”. Har sökt i kyrkböckerna för både Östersund-Brunflo och Stockholm för den aktuella tiden för att röna ut var han avled?

Detalj ur husförhörsländen Berg AI:6 sid 37

En annan sak som jag har hittat är när Erik Martins mor Magdalena avlider 1864 och det skall ske arvskifte så har ju hans två barn rätt till en femtedel av arvet efter sin farmor, arvet var på 6485 riksdaler men när arvslotterna skall fördelas så dyker det upp ett testamente som beskrivs som så här i bouppteckningen ”Slutligen inlemnandes ett testamente af den 2 November 1861 derigenom Enkefru Nystedt förornat, att all hennes egendom skulle skiftas i fyra lika lotter mellan hennes barn Kyrkoherden Anders Nystedt samt Fruarna Lunqvist, Örbom och Ångman eller deras rätts inehafvare, sedan likväl från boet oskiftat undantagits Etthundrafemtio Rksdaler Riksmynt, som skulle tillfalla hennes aflidne sons, Löjtnanten Erik Nystedts tvänne barn, men detta testamente hade ännu icke blivit till Rådhusrätten ingivit.”

Frågan är ju om det här testamentet är skrivit av Magdalena själv eller om det är en efterkonstruktion, jag har svårt att se att hon på sin ålders höst skulle se till så att två av hennes barnbarn skulle bli arvlösa då hon säkert viste om att dom levde under mycket knappa förhållanden.

Efter vad jag har förstått så fick Erik Martins barn nöja sig med 150 riksdaler fast dom i inledningen på bouppteckningens första del benämns som bröstarvingar, för dom saknade nog både medel och kunskap att göra något mot den här bouppteckningen.