Barndomsminnen och gamla ord.

Jag ramlade in på en sida som heter Gaulabjällkalaset 2019 och kom då ihåg ordet gaulabjälle som var ett uttryck som man fick höra som barn när man inte hade vett att komma hem när det var dags för att äta mat eller gå och lägga sig, då var man en gaulabjälle, det var lika med en som sprang i gårdarna och inte hade tid eller en tanke på att gå hem. Gaulabjälle har jag inte hört nån säga sedan jag var barn, jag vet inte om det används längre, jag var själv en gaulabjälle som barn och det var nog åtskilliga gånger som mina föräldrar fick söka igen mej på byn i synnerhet som inte vi hade någon telefon hemma på den tiden så dom kunde ringa runt i gårdarna och söka efter mej. Var det nån som skulle ha tag på mina föräldrar så ringde dom till våra grannar Mattias och Irma Lusth som gick över och hämtade endera mor eller far när det var telefon. Min mor härstammade från Finland så nån gång var det samtal från släktingar där som kom och då minns jag att Mattias Lusth var imponerad, att kunna ringa ända från Finland det tyckte han va fantastiskt, jag undrar vad han skulle ha tyckt om mobiltelefoner om han skulle ha fått sett en sådan.

År 1954. Mattias och Irma Lusth

Ett annat uttryck som har fastnat från barndomen är nånting som Ida i Nillas sa det var ”hassa då” det var ett kraftuttryck som hon sa när hon höll på med något och det inte gick som hon hade tänkt sej, eller om man gjorde något som man inte fick göra sa hon: -Hassa då, latt bli de danne (fy, låt bli det där). Nu är nog både gaulabjälle och hassa då ganska sällsynta eller utdöda uttryck.

Ida och Erik Nilsson i Nillas

Röjan 100 år den 4/8 2019

Det skall bli 100-års firande i sommar genom att anordna en fest vid stationen söndagen den 4 augusti. Vi har haft tre planeringsmöten under vintern och nästa möte skall vi ha på långfredagen kl.16,00 på stationen i samband med att Röjan har årsmöte i väglyse-föreningen.

Logga för Röjan 100 år

Vi har varit i kontakt med Inlandsbanan, Skistar, Kommunen och vi har sökt bidrag från Rätansbygdens Byalag för att finansiera firandet. Jag håller i den del som gäller att hitta gamla fotografier och liknande för att få till en utställning i vid firandet. Så har du gamla kort eller något annat som kan var av intresse för projektet så hör gärna av dej till mej antingen 070-319 91 66 eller e-post lasse.nystedt@telia.com eller skriv en kommentar i kommentarsfältet här nedanför inlägget.

När Böle skulle ta emot evakuerade barn under kriget.

I april 1940 fick Erik Nilsson i Böle ett brev från länsstyrelsen.

Till Erik Nilsson Röjan

På begäran av Överståthållarämbetet i Stockholm vill läns­styrelsen härigenom giva Eder underrättelse att, därest förord­nande om utrymning av Stockholms luftskyddsområde utfärdas, länsstyrelsen jämlikt gällande bestämmelser kommer att för Överståt­hållarämbetets räkning taga i anspråk Eder tillhörig (innehavd) fastighet 7/432 mtl. Böle 1 Röjan Rätans socken för inkvartering av 2 personer (skolbarn) från Stockholms luftskyddsområde. Vid tidpunkten för inkvarteringens ianspråktagande kommer ytterligare besked att lämnas. Denna underrättelse må ej uppenbaras för utomstående. Om straff för obehörigt uppenbarande av sakförhållande, som här av­ses, stadgas i 8 kapitlet Strafflagen. Östersund i landskasliet den 27 april 1940. På länsstyrelsens vägnar: Gunnar Hellström

Att det stod Erik Nilsson Röjan berodde på att Röjan var postorten på den tiden.

Blockad i Röjan !

Satt hemma hos Jan Norling i går kväll och vi gick igenom en massa gamla papper som fanns efter hans morfar Erik-Nilsa i Nillas/Utgården i Böle som nu Jan äger. Jan är den elfte ägaren i rakt nerstigande led sedan 1635. Ibland pappren som vi gick igenom hittade vi en liten lapp med rubriken Blockad!

Avskrift:

Blockad!

På grund av vägran att underhandla samt respektera ingånget avtal förklaras härmed all av Jöns Olovsson Röjan bedriven avverkning Blockerad på ny och all arbetskraft tills annorlunda medelas. varje om sin heder mån arbetare varnas för att taga befattning med nämda arbete. Böle Röjan den 4 mars 1923 Sv.Skogs-&F.A.F Avd. 194

Jöns Olovsson lär väl ha varit han som kallades Jöns-Orsa i Röjan

När det var gästgiveri i Böle.

Fram till mitten på 1800-talet gick landsvägen mellan västra Jämtland och Hälsingland genom Böle. Den kom via Kvarnsjö, korsade Röjaån mellan Rätanssjön och Hammarede, följde ån upp till Hammarede där den vek av upp mot Böle. Sedan fortsatte landsvägen ner på moarna och genom högarbyarna, vidare efter Hoans dalgång ner mot Hälsingland.

I Böle hade gästgiveriverksamheten växlat mellan Kjells och Utgården, på senare tid benämnda som Kalles och Nillas.

Den äldsta kända bilden på Jämtlandsvapnet är en gästgiveritavla som har hängt utanför gästgiveriet i Böle med årtalet 1694 på. Den finns numera på länsmuseet i Östersund.

Gästgiveritavlan med Jämtlandsvapnet.

På Utgården fanns det ett hus som kallades för storkammarn och som en gång i tiden skulle ha använts som tingshus. Det huset flyttades i början på 1900-talet längre ner i byn och användes som lagård, numera ombyggt till fritidshus.

Slalombacken i Böle.

Backen syns bakom Norlings hus.

När jag var ute och tog en morgonpromenad på skaren kom jag att tänka på slalombacken som vi hade här i Böle. Det var i slutet på 1960-talet som det anlades en slalombacke, med belysning och fottrampad, den började uppe vid ”byvägen” gick efter gamla ”storgatu”, rakt ner till där ”storgatu” kommer ner på byvägen sedan följde den byvägen ner till landsvägen (315). Här var det aktivitet både på kvällar och helger, hade det snöat så var det bara att börja trampa, det var ingen pistmaskin som fixade det, det fanns väl knappast en snöskoter en gång. Nu är jag på jakt efter bilder, det måste ju ha varit nån som fotograferade oss när vi höll på. Jag har ett minne av att nån fotograferade där men vem och när?

Är det någon som har bilder och vill dela med sej av dom eller känner till nån som kan ha bilder så kontakta mej. Det går att skriva i kommentarsfältet under den här texten eller så går det att nå mej på 070 319 91 66 eller lasse.nystedt@telia.com