När det var gästgiveri i Böle.

Fram till mitten på 1800-talet gick landsvägen mellan västra Jämtland och Hälsingland genom Böle. Den kom via Kvarnsjö, korsade Röjaån mellan Rätanssjön och Hammarede, följde ån upp till Hammarede där den vek av upp mot Böle. Sedan fortsatte landsvägen ner på moarna och genom högarbyarna, vidare efter Hoans dalgång ner mot Hälsingland.

I Böle hade gästgiveriverksamheten växlat mellan Kjells och Utgården, på senare tid benämnda som Kalles och Nillas.

Den äldsta kända bilden på Jämtlandsvapnet är en gästgiveritavla som har hängt utanför gästgiveriet i Böle med årtalet 1694 på. Den finns numera på länsmuseet i Östersund.

Gästgiveritavlan med Jämtlandsvapnet.

På Utgården fanns det ett hus som kallades för storkammarn och som en gång i tiden skulle ha använts som tingshus. Det huset flyttades i början på 1900-talet längre ner i byn och användes som lagård, numera ombyggt till fritidshus.